Boklust!

Ryslig sommarläsning

 

Titel: I djupt vatten

Författare: I djupt vatten är skriven av Paula Hawkins, författare till storsäljaren Kvinnan på tåget.

 Genre: Thriller 

Baksidetext: När Jules får beskedet om att hennes syster hittats död i floden i byn där de växte upp väljer hon att återvända hem till ett förflutet hon gjort allt för att förtränga.

Jules upptäcker att systern varit i färd med att skriva en bok om floden och alla de dödsfall som är knutna till den. Det var ett projekt som inte uppskattades av alla i byn, särskilt inte av mamman till den tonårsflicka som hittats drunknad samma år. Båda dödsfallen har avskrivits som självmord, men kan det verkligen vara så enkelt? Snart uppdagas en mycket komplicerad historia...

Omdöme: Jag läser sällan utländska författare, men när jag beställde min semesterläsning ville jag ha med något läskigt och denna berättelse om mystiska dödsfall i mystiskt vatten verkade lovande. Höll den vad den lovade? Lets face it, jag är inte särskilt lättskrämd. I djupt vatten gav mig inga kalla kårar, men jag älskade den från den första sidan till den sista. Inom ett dygn hade jag slukat hela boken, den gick helt enkelt inte att lägga ifrån sig. Trots att tempot genom berättelsen upplevs som ganska lågt så håll spänningen uppe hela vägen, för Hawkins låter oss inte sluta undra förrän vi är framme vid slutet.

Sedan måste man ju bara älska att hon inleder med "Till alla besvärliga människor", kort och gott. Denna inledning knyter an till det feministiska temat som går genom boken, den är nämligen full av besvärliga kvinnor som inte så enkelt låter sig inordnas efter samhällets normer. De ställer till det för sig själva och andra och retar ständigt upp fel personer, men de kommer starkare ut på andra sidan - förutom de som inte gör det. Boken berör ämnen som våldtäkt, mobbing, kroppsproblematik och kvinnlig sexualitet. Rakt igenom det triggande mysteriet så sprakar det av girl power, men helt utan att man blir skriven på näsan. Att berättelsen då och då svävar in på forna häxprocesser och dessutom har en livs levande häxa (eller kvinna med vanföreställningar, det fina är att man aldrig riktigt får veta) gör inte saken sämre, jag älskar allt som har med mystik och historia att göra.

Kvaliteten på texten är oerhört hög boken igenom. Flera gånger var jag tvungen att stanna upp läsa stycken högt för min man, för hon skriver så rysligt bra att det är en fröjd att läsa hennes formuleringar och alla små detaljer hon kastar in som gör att vi hela tiden måste vara på tårna. Som det där med minnena. Historien berättas ur flera olika jag-perspektiv och några tredjepersonsperspektiv. Karaktärerna försöker begripa vad som händer lika mycket som läsaren, men de vet också saker som de inte berättar och de berättar ibland saker som vi måste ifrågasätta för de är inte ens själva säkra på sina minnen. Vi förstår också att vi ska vara uppmärksam på detta eftersom Hawkins inledde med ett citat från Oliver Sacks, Hallucinationer, Vi vet numera att minnen inte är oföränderliga eller frusna, som Prousts marmeladburkar i ett skafferi, utan att de förvandlas, monteras ner, sätts samman på nytt och omgrupperas vid varje ny hågkomst. 

Rekommenderas för: Dig som gillar spänning och mystik och vill ha en psykologisk thriller att läsa i sommar.

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas